Heja Livet!
Doktorn ringer
Jag får förtroende för min nya doktor och får svar på alla mina frågor och funderingar.
- Dina lymfkörtlar fortsätter att minska och är nu nere i nästan normal storlek. Det ser bättre och bättre ut för varje röntgen. Och alla tumöraktiviteter är utsläckta, säger doktorn.
Jag tar emot de trevliga orden med en känsla av andakt men har samtidigt en massa frågor. Vågar inte riktigt ropa "Hurra".
- Kan sjukdomen komma tillbaka?
- Du har mer än 90 procents chans att vara botad. För varje halvår du är frisk, minskar risken för återfall. Och prognosen är särskild gynnsam för din typ av Hodgkins lymfom.
Våren och jag . . .
Det gäller att blunda för de återstående 10 procenten. Hela livet är ju ett risktagande. Mina utsikter att få en ny cancersjukdom är ju inte större än att jag ska krascha med ett flygplan, krocka med bilen, eller få en tegelpanna över mig. Nu är jag frisk och ska inte tänka på vad som eventuellt skulle kunna hända. Nu ska jag leva.
Och inställd på att leva i nuet, klär jag på mig och Foxy och går ut för att leta efter våren. Tillsammans har vi vaknat ur en lång dvala och alla vårtecken är samtidigt tecken på att min sjukdomstid är över. Nu ska vi leva, våren och jag.
Heja livet! Nu lämnar jag Mr Hodgkin bakom mig för all tid och evighet. Amen!
14 kommentarer:
Hurra! Har tänkt på dig idag :) Man måste leva i nuet, som hundarna gör (har jag lärt mig av dogwhisper). 10% dået, 80% nuet och 10% frammet, liksom...
Kram!
Vilken lättnad! Vågade knappt gå in och kolla men så skönt. Nu kan du glädja dig åt allt som spirar, både knoppar under snön och strån på din huvudknopp. //IngerM
Vad otroligt skönt! Jag vill tacka igen för att du berättat om allt som hänt. Jag har varit inne ofta och läst och känt att jag inte är ensam. Jag har nu en behandling kvar. Det blev 8 månader för mig och det känns så skönt att allt har gått bra för dig.
/Maria
Heja på, Maria! Grattis till bara en behandling till.
Kram/Kaj
Hurra för dig Kajsan! Livet spritter i jorden och nuet :-)
Många kramar,
Lotta K
Det är inte bara solen man blir varm av i hjärtat när man läser om detta.
Härligt, Karin!
Nu blir till och med jag mållös... men så underbart att veta att din friskfest verkligen blir en frisk fest!
Kram!
Inger
Ja, annars hade det inte blivit någon fest. Men nu blir det av - som planerat. Har redan börjat skrämma min man om alla ommöbleringsplaner och inköpsrundor - hämta stolar på vinden mm. Fast han är inte så lättskrämd. Ser ganska lugn ut där han som vanligt sitter och tittar på skidåkare i TV-n.
Jag lägger på mina 10% istället och lever livet till 110%. :)
Men vad säger man? Grattis!! eller. äsch. Kram!
Leva livet på 110 %. Bra idé. Men kanske ändå lägga på 10 % för "frammet". Försökte leva livet med Ayla i går, men ack så halt.Tyckte hon också och vägrade gå. Jag satt av och ramlade omkull på den hala vägen.
Jag är så glad Karin!
90% chans att du är frisk. Där ser vi, kamp lönar sig alltid :-) Du har lärt oss vännen...
Här får du flisor av ett poem:
"Kanske har mitt nu
flyttat sig längre bort
och gårdagen kommit närmare
Jag fattar nuets hand
och går längs historiens rand
för att undvika all cyklisk tid
och alla klättrande getters kaos
...
Så jag lyssnar
försiktigt försiktigt
och hör hur mitt hjärta slår
som hos en myra"
Mahmoud Darwish, palestinsk diktare 1942-2008
Översättn. John Berger
Vi ses snart vännen!
Gunnel
Tack för den vackra dikten,Gunnel och ett posthumt tack till Mahmoud
Tack Karin och Bengt för en fantastisk Frisk Fest!!//Äla
fffffff
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida