30 mars 2009

FriskFesten


Så kommer de
Vännerna som har följt mig på min långa kamp mot Mr H. Som har skickat härliga inlägg på bloggen. Som har hälsat på och släpat med sig mat i förhoppning om att de passar mina förgiftade smaklökar. Citroner, apelsiner, mintchoklad, mörk choklad, nyponté, hembakta skorpor. Och så alla dessa vykort. Egentligen vill jag bjuda hit alla som skänkt tankar och följt min blogg. Men jag välkomnar er här i mitt sista inlägg. Nu när jag firar min pånyttfödelse. Eller som Eva-Lena så klokt säger ”detta är den första dagen på mitt nya liv. Andra kloka ord är Dittes tankevärda pärlor, att ”man måste leva i nuet, 10% dået, 80% nuet och 10% frammet...”

Trots knäppa väganvisningar där jag inte ens kan skilja på höger och vänster och inte ens kommer ihåg att tala om att vårt hus är turkost – så hittar de hit. Jag trodde i min enfald att det räckte att skriva att vi har en blå trädgårdsgrind, som knappast syntes i all snön. De till och med lyckas parkera bilar i snösörjan. Fast en av vännerna beklagar sig över att en granne stod i vägen. Och blir nedsörjad. Rätt åt honom som inte har vett att hålla sig undan när jag har FriskFest. Alla kan väl se att det är viktiga gäster som kommer.

Lilla Foxy sköter sig och skäller inte ut någon, utan håller sig någorlunda diskret undanskymd. Om inte någon särskilt uppmärksammar henne, något som hon inte kan stå emot. Och i synnerhet inte om hon får någon godbit.

Vi skålar för livet i champagne. Nåväl, skumpa, men det låter bättre att skriva champagne. Men till min stora sorg hinner jag inte prata med alla och skåla med alla, så mycket jag skulle vilja. Ändå haltar jag runt så mycket jag kan – och kanske mer än jag kan, eftersom jag har träningsvärk i benen nästa dag. Men det är det värt.

Att värderas i tulpaner

Jag har fått ett nytt värde. Som kan mätas i antal tulpaner. Hela 55 tulpaner betyder givetvis mycket höga poäng. Och kanske vissa färger ger högre poäng än andra. För att inte tala om poängen för en orkidé och för alla andra spännande blommor som trängs om utrymmet i vårt lilla hus.
Det finns inga svarta tulpaner. Skulle det finnas så vill jag inte veta det. Men det kan inte finnas svarta tulpaner lika lite som det fortfarande finns någon mr H. Skulle det eventuellt finnas någon mr H skulle han givetvis värderas i svarta tulpaner. Men det är en ”akademisk” diskussion eftersom inget/ingen av dem existerar. Jag kommer inte längre att nämna mister vid namn, vilket inte är något problem eftersom den här bloggen avslutas i och med det här inlägget.

Välkomna till min "vanliga" blogg. Där jag kommer att skriva om resor, om hästar och hundar och kanske lite om vad jag blir arg och upprörd över. Adressen är: http://kajsuniverse.blogspot.com/

Att tala om underbara kommentarer. Här kommer några godingar.
Gör mig en tjänst....bli frisk.
Vilken cliff-hanger!
Man njuter av din livsglädje och energi samtidigt som man nästan känner illamåendet
Jag tycker att du ska ge Mr Hodgkins en utmaning genom att visa även andra vilken jäkel han är. Go for it!
Jag håller på dig!
Sämre laster kan man ha än att äta apelsiner!
För att vara så cellgift-förgiftad som du är så måste jag säga att du ser oförskämt fräsch ut.
Och statsministern tappade sitt hår före dig, trots att han är mycket yngre
Många skulle ha nytta av att få reda på vilket makalöst sätt du attackerar Mr. Hodgkins. Humor, envishet, hästar, promenader med hunden som gör att du aldrig ger upp.
Här kommer ett fång med soliga tankar till dig
Du är jättefin med pannband!!
Vilken tur att det snygga sitter på insidan och inte på utsidan.
Du tar honom! Du kommer gå vinnande ur striden och mr H lär få kapitulera totalt!
Mr H står ganska ensamt i sin hörna av din kropp.
Släpp inte glädjebitarna i livet, skaffa fler!
Har du fattat vilken sabla envis och fantastisk människa du är. Det smittar av sig
Håller alla mina fingrar och tår för att Mr H ska ta stormsteg ut ur din kropp
Mitt i allt elände får du oss att skratta.
Vet att doktor H inte kan annat än fly sin kos. (Jag skulle då inte vilja bo i din kropp och vara så hatad som han är!
Det finns inga karlar som rår på en stark kvinna.
Så fint det där med att duscha den tillfälliga kalufsen.
Ge honom en omgång till - han förtjänar vad han får!
Det känns så varmt inombords när jag läser dina inlägg,
Detta stärker min tro i att man måste vara frisk för att kunna vara sjuk.
Du som är så himla snygg när du är sjuk, hur "sjukt vacker" ska du vara när du är frisk igen??
"Att bara leva kräver ingen plan. Det är bara att vara."
"Öppna dina knutna händer,
befrukta jorden med frön av ditt liv.
Vänta tomhänt att sommaren
ska komma,
betrakta din trädgård
och bjud in
alla kringströvande människor."
Kan man bli annat än glad när man läser detta....
Follow that hair...
Inget paradis är belöning nog för de strapatser du kämpat dig igenom.
Så gött att de fått fart nere i hårsäckarna. Kör muslimway!
Vi får väl börja heja på dina hårstrån också nu,
Hoppas att du inte mötte ett tåg i tunneln bara...
Men Mr Hodkins är ingen prins. Bara en elak gubbe,
Jag har varit inne ofta och läst och känt att jag inte är ensam.
Livet spritter i jorden och nuet
Jag lägger på mina 10% istället och lever livet till 110%.

1 kommentarer:

Anonymous Anonym sa...

Saknar slutkommentarer

Kramar/Kaj

2.4.09  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida