Dagen efter
Sjukhussyndromet?
- Undersökte läkaren dig? frågade sköterskan i går, när läkaren hade gått.
- Nej, svarade jag. Han berättade om olika orsaker till mina problem.
- Men han skulle ju ha undersökt bröstet.
Hon såg lite bister ut. Och jag kände mig arg på mig själv. Varför kunde jag inte sagt till killen att dra fram stetoskopet. Vara lite av mitt eget jag. Där satt jag som ett fån och lyssnade och har ingen chans att komma ihåg allt. Lite om viruspåverkan på grund av febern, cytostatikapåverkan, annan påverkan, lurande lunginflammation i något hörn som inte upptäckts. Hade jag gripits av sjukhussyndromet. Det vill säga att säga ja och amen och inte ifrågasätta läkaren? Skärpning!
- Nu tar du medicinen du har fått. Precis som det står i instruktionerna. Sköterskan spände ögonen i mig, väl medveten om att jag helst inte tar några tabletter.
- Ja, jag lovar.
- Och så fort du får feber, ringer du.
- Vilken febergräns sätter du, undrar jag.
- 38 grader.
Så skönt med en egen sköterska som verkligen bryr sig.
Febern hade gått upp något när jag kom hem. 37.9 grader, men jag ringde inte. Fattades 0,1 grad. Och senare på kvällen var jag så gott som feberfri igen med 37.3 grader. Dessa hopp upp och ner. Är det Mr H som är på spelhumör? Eller några extra dödsspasmer. Ja, det är det givetvis.
- Good on you, Mister!
Ny Medicin
Hostmedicinen är riktigt god. Den har jag inga problem med. Men den slemlösande medicinen vid namn Acetycyctein ALternova har en lång lista med biverkningar.
- Vanliga (fler än 1 av hundra): Illamående och diarré. Tjusigt - precis vad jag behöver!
- Mindre vanliga (färre än 1 av 100): Buksmärtor, kramp i luftrören. Passar mig precis!
- Sällsynta: Hudutslag, nässelfeber, klåda, allergisk svullnad. Ingen kommentar!
Men jag har lovat. Jag ska ta medicinen. Och gardera mig med en mot-illamående-tablett.
Mår bättre och bättre
. . . särskilt efter en uppfriskande promenad med Foxy, som sköter sig utomordentligt. Stannar på befallning när hon springer för långt framför mig, sätter sig, lägger sig och till och med stannar kvar i sittande position fast det springer en lös hund i närheten. Känner mig riktigt stolt över all positiv energi som utstrålar från vovven och mig.
.
.
Hundpsykologen Cesar Millar
torde vara avundsjuk om han såg oss.
Efter promenaden äter Bengt sin salta ärtsoppa från Coop, medan jag lagar kikärtbiffar efter Josefins recept. Kikärtor, persilja, rödlök, ägg och ströbröd. Godkänns av mina smaklökar, men faktum är att Josefins biffar är godare.
Sedan stundar extrajobb, som kanske inte ger så mycket positiv energi. Foxy var nämligen inte speciellt duktig i hemmet under senaste dygnet. I går kväll smög hon in i arbetsrummet och gav sig på en stor blomkruka som står där. Följden blev rikligt med jord på golvet. Som Bengt snällt tog hand om.
Men nästa elände föll på min lott. "Lillan" hade tydligen tråkigt i morse medan Bengt hade sovmorgon och jag satt vid datorn. Offret för hennes energi blev vår fina trasmatta i köket. Som jag nu får ägna åtskillig tid åt att handväva, klippa, dra i trådar och knyta. Foxy vill vara med, tills hon somnar av utmattning.
3 kommentarer:
Tänker på dig. Hoppas du får vila ut ordentligt o att febern håller sig nere. Lite rofyllt ändå dessa dagar då det aldrig blir riktigt ljust. Tänd ett ljus, brygg lite thé och leta reda på en bra bok. Kram!IngerM
Bra förslag, Inger.
På väg att följa det - men boken har jag redan hittat. Så bra att jag bara unnar mig några sidor i taget.
Kram/Kaj
Undrar hur mycket våra djur förstår av hur vi människor mår? Jag tror att de förstår när deras människa är sjuk, men jag kan tycka att det det inte var särskilt smart att riva sönder mattor eller riva ner blommor. Fast djurens logik är nog inte som vår. Är det slut på gosedjur, kanske?
Ta nu hand om dig och var en lydig patient, så du inte drar på dig mer elände.
Kram från
Inger
som är förkyld
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida