Dödsdom över Mr H

Jag och min Doktor
- Det finns ingen mer aktivitet, säger doktorn. Du behöver inte åka till Uppsala mer. Sista PET röntgen i Uppsala visar att all sjuklig aktivitet i lymfkörtlarna har upphört. Och sista datortomografin visar att lymfkörtlarna har minskat till hälften, så du behöver inte mer än max sex kurer.

Detta betyder tolv behandlingar. Det återstår sju. Snart har jag kämpat mig uppför halva backen. Med Mr H som en allt lättare medpassagerare.

Doktorn har mera bra att säga.

- Cytostatikan ger dig också skydd mot eventuellt återfall av bröstcancer.
.

Så bra för sådana som jag.

.

Känn dig besegrad, Mr H!
Mr H har alltså krympt till halva sin storlek. Och är så svag att han inte orkar ställa till med något mer allvarligt. Kanske det onda i magen är hans dödsryckningar.

Nu har du ingen chans, Mister. Du kan lika gärna känna dig besegrad. Av mig. Och min stab. Mina läkare och sköterskor och påhejare.

Resplaner

- Då kan jag resa till våren, säger jag glatt.

- Nej, knappast svarar hon. Inte på tre månader efter all behandling. Så lång rehabilitering kan du behöva. För att din kropp ska hämta sig efter en så tuff behandling.

- Är jag infektionskänslig efteråt? undrar jag medan tankarna på resor växlar in på nya spår.

- Nej, svarar hon.

- Bra, svarar jag och är i tankarna redan på väg till Malaysia.

Jag kan inte föreställa mig att jag skulle vara för trött för att resa till sol och värme. Det viktigaste är att vara friskförklarad och förhoppningsvis ha åtminstone en skyddande hinna av eget hår. Så jag slipper oroa mig över att håret ska ramla av om det blåser eller tar av mig scarfen lite slarvigt.
.

Det är bara när jag rider och har satt fast hjälmen på håret som jag känner mig säker. Men jag kan ju inte gå omkring med ridhjälm överallt. Och absolut inte på en beach i Malaysia.
.

Allvarligt talat

- Livskvalitet och mat har betydelse, medger doktorn.

Så, även om man inte tror det, även om smaklökarna är förgiftade närmare tio dagar efter en behandling, finns det alltid något man kan äta. Man har ju åtminstone tre-fyra dagar då man mår bra igen (gäller mig). Svälter man blir kroppen sjukare och får sämre motståndskraft mot behandling.

Säkraste maten
- lagad, varm mat, inklusive grönsaker. Lagat på råvaror. Frystorkat blev inte så bra.

- rostat eller mic'rat bröd med smör

- skorpor

- nyponté eller soppa
.

Ja, jag vet. Det ser inte mycket ut för världen. Men det funkar. Alla dagar - även de dåliga. Men det finns godis också:

- honungsrom

- kaffelikör från Costa Rica

- keso + glass + hemmagjord sylt

.
PS Jag äter apelsin nu. Så jäkla gott! Kanske en chokladbit till helgen.