Min frisyr och lite till

Det första jag gör
varje morgon är att känna på mitt hår. Om någon stor tuss har lossnat. Som det kan göra. Men än så länge är det kvar. Men det känns tunt, så tunt och matt. När jag kammar mig lossnar det alltid flera hårstrån, inte så många, men "många bäckar små..."

Ju längre tiden går, desto mindre kommer mitt nuvarande hår att likna peruken. Så, kanske om jag är klok och modig, borde jag raka av mig allt och börja med peruken. Så det inte blir en chock för grannarna den dag de ser mitt nya jag.

Visst är jag korkad. Som bryr mig. Men jag kommer inte att göra så. Raka av mig håret innan tussarna lossnar. Så länge jag kan kamma det till en någorlunda normal frisyr får det vara kvar. Så det så.

Men idag skiner solen. Och jag har sovit ganska okej. Vi väcktes i natt av att Foxy hade mardrömmar. Hon gnälltjöt i högan sky. Kanske hon blev jagad av en varg? En av konungens vargar?

Nu har jag tre bra dagar tills nästa behandling. Tre dagar när jag nästan känner mig som förr. Och de ska jag utnyttja.