Medicin, medicin meddetsamma 28-29.9

Mr H tar revansch
Mår sämre efter den här behandlingen. Vilket betyder mera cortison. Med barnsligt trotsigt tar jag inte hela ordinationen. Lydigt provar jag min nya sömntablett (Zolpidem Sandoz 5 mg) under ett par nätter. Jag lyckas sova några timmar, men vågar inte fortsätta utan att läsa om biverkningar.
- Nej, tack, tänker jag efter att ha läst spaltmeter om biverkningar och risk för tillvänjning.

Jag inser att sköterskan säkert har haft rätt - att alla biverkningar inte kan drabba mig efter ett par, tre nätter, men jag tar inga risker. Nästa natt skippar jag sömntablett och återgår till min hälsokostsömntablett Neval. Som inte hjälper första natten. Redan tillvand! Men jag har en bra bok och priset för sömnlösheten betalar jag gärna för att slippa den kemiska skiten. Någon måtta får det vara på giftintag.

Ut i skogen
Jag vinner kraftmätningen. Och ger mig ut i höstiga solskenet på busiga stoet Ayla. Jag har på mig min nya oranga flisjacka, western-scarf, Lewis och boots. Vi galopperar genom skogen så de oranga och gula löven flyger omkring oss. Vi krockar så när med äldre dam, som letar svamp och snabbt gömmer sig bakom en buske när vi kommer flygande.









- Så jäkla härligt. Och jag har totalt glömt bort Mr H! Jag lever här och nu!

Mr H – en Alien med prostatabesvär?
Värken i underlivet sätter igång. Magen sväller, det sticker och skär. Som om Mr H har tröttnat på att vara instängd och vill komma ut. Han kanske har förvandlats till en Alien, som växer och växer.
- Lägg en halsduk runt magen, föreslår Bengt sömnigt där han ligger bredvid mig i sängen och försöker somna trots mina kast och vändningar.

Jag stoppar i mig Neval och en Panodil och lyckas sova ett par timmar. Då jag vaknar av att jag måste gå på toa. Varannan timme. Den jäveln Mr H måste ha prostatabesvär, som han har fört över till mig. Jag snubblar över Foxy och tar mig till badrummet. Om och om . . .